Grunderna för stödtag

Först skall du noga observera hur paddeln rör sej på ytan och under vattnet; vad gör att paddelbladet dyker och vad får det att stiga uppåt, hur svårt det är att röra bladet vinkelrätt mot vattnet och hur lätt det skär genom vattnet. Det kan vara en god ide att först stå till höfterna i vattnet med din paddel och lämna kajaken på stranden för en stund. Hoppeligen kommer du att märka åtminstone följande tre saker.

För det första, fast vattnet rör sej undan när du snabbt skuffar ditt paddelblad ned i vattnet så gör det rätt gott motstånd som du kan stöda på. Märk att det finns motståndskraft bara när din paddel är i vågrätt läge vilket betyder att när du tar stöd så försök hålla bladet nära ytan och så vågrätt som möjligt.

För det andra lägg märke till att när du sveper paddeln vågrätt i vattnet i lyftvinkel (med bladkanten i rörelseriktningen högre) bildas en lyftkraft som varar så länge bladet förs framåt. Det här betyder att så länge du är i stånd att fortsätta stödrörelsen får du stöd så länge du vill.

Och för det tredje om du för bladet så att det skär genom vattnet är motståndet nästan noll. Det är nyttigt när du snabbt vill dra ett blad som sjunkit för djupt upp till ytan utan att bli dragen ned för att du gör det.

Med de här tre sakerna på minnet har du en god grund för ditt paddelarbete. Men vi behöver också lära oss at använda vår kropp rätt.

Antagligen den viktigaste delen av ett lyckat stöd eller en lyckad eskimåsväng är höftknycken. I grunden betyder det här att när du har tappet balansen så i stället för att först försöka lyfta överkroppen tillbaka i balans försöker du alltid först knycka kajaken tillbaka i upprätt läge genom att använda dina höfter, först därefter bekymrar du dej om din överkropp. I början känns det här onaturligt men snart märker du att det är det bästa sättet. När du tar stöd skall du tänka mera på att dra kajaken tillbaka under din bak än att lyfta din överkropp tillbaka över kajaken. Försök använda samma visualisering i ditt sinne när det gäller eskimåsvängen. Höftknycken görs med dina underlivsmuskler för att vrida din midja och lyfta ditt ena knä så att det trycker mot kajakens däck. Det är detsamma som att kanta (luta kajaken med överkroppen lodrätt) kajaken i en kantad sväng.

För att träna höftknycken behöver du något du kan hålla tag i när du sitter i kajaken i vattnet. En brygga, simhallskanten eller en kamrat stående med vattnet tll brösthöjd är utmärkt. När du gör höftknycken är det viktigt att du kan kontrollera kajaken exakt med dina ben, så "tag alltid tag" i kajaken genom att pressa hälarna mot bottnen och knäna upp mot däcket.

Först kan du försöka gör höftknycken genom att bara "förlora balansen" litet och sedan dra kajaken tillbaka under dej. Sedan låter du dej själv falla så att kajaken och din kropp är sidlänges i vattnet för att sedan knycka kajaken upp tillbaka igen.

När du övar höftknycken försök luta överkroppen bakåt så nära akterdäcket som möjligt. Som jämförelse kan du försöka sträcka ut din överkropp så långt åt sidan som möjligt. Du kommer att märka att med kroppen nära bakdäcket behöver du mycket mindre kraft för att räta upp dej. Lägg också märke till att om du gör höftknycken tillräckligt snabbt så börjar din kropp efter en viss punkt följa rörelsen och rotationsenergin nästan drar din kropp tillbaka upp ur vattnet. Att hålla de här sakerna i minnet kommer att hjälpa dej att lyckas i de sista skedena av eskimåsvängen, men de kan också bli en viktig del av ett lyckat högt eller lågt stöd.

En sak som du också skall hålla i minnet är att när du faller så bromsar vattnet din rörelse. Det betyder att om du på allvar förlorat balansen och att falla i vatnet inte kan undvikas kan det vara en bättre ide att först låta det hända och först sedan ta stöd från ytan och dra dej själv upp igen. På det sätt försvinner det mesta av din kropps rörelseenergi när du plaskar i vattnet och efter det kan du börja ditt stödtag med paddeln i god position. Eljest kämpar du mot dej själv för att nå samma startposition medan din paddel kan vara långt under vattnet. Det är också en bra ide att försöka inta startpositionen medan du faller. På det sättet är du klar att sätta igång genast du träffar vattenytan.

Tanken att var i en kajak med huvudet under vattnet kan vara rätt skrämmande. Försök därför göra det så bekvämt för dej som mjöligt när du övar stöd och eskimåsvängen de första gångerna.

Först av allt skall du alltid ha någon som kan hjälpa om någonting går fel. Bästa platsen för att öva är simbassängen eftersom där inte går vågor och vattnet är varmt och klart, men vilken lugn plats med tillräckligt djupt vatten är bra.

En paddelflottör kan hjälpa mycket eftersom den ger konstant stöd och låter dej fintrimma höftknycken eller andra överkroppsrörelser. En paddelflottör låter dej utföra alla skeden av eskimåsvängen utan brådska.

En näsklämma och undervattensglasögon kan också vara bra för att hjälpa dej att förbli lugn och att koncentrera dej på det viktiga. Och om du hoppade över avsnittet Safety Basics så studera det väl till först.